Stoppa pressen!

Dagens fråga:
På vilken tidnings webbplats har jag hämtat följande rubrik med lättklädda tumnaglar som teaser?:
"BILDEXTRA Tonårsstjärnan dränkt i vatten. HETA bilder!"

1, Peddobladet
X, Slitz
2, Aftonbladet

Skicka in era lösningar till PO och märk kuvertet "Omdöme, någon?"

Idrottsstudier

7-åringen: "Pappa, vet du vilket hockeylag som äger, och vilket som suger?"
Pappa: "Nej, vilka då?"
7-åringen:"Luleå Hockey äger och Djurgården suger!"
Pappa (som inte hade en aning om att lille plutten visste så pass om hockey): Hur har du kommit fram till det?"
7-åringen: "Genom flera vetenskapliga experiment"


Tid är pengar?

För i världen tillbringade vi vår tid med det ena eller det andra. I dag tillbringar vi inte tiden längre, vi spenderar den. Det vill säga detsamma som vi gör med våra pengar
Ett rakt lån från engelskans Spend time förstås, men kanske även ett uttryck för att tiden blivit allt mer värdefull för oss?

Läsmagi

För tjugo år sedan var vi ett litet gäng ynglingar som åkte till Tanzania och Kenya på 6 veckors improviserad rundresa. För att minska på packningen tog vi bara med oss varsin bok och bytlånades efterhand.
Jag hade Torbjörn Säfves biografi över boxaren Siki. Strändernas svall av Eyvind Johnsson var en annan och S/Y Glädjen av Inger Alfvén en tredje. Och så var det någon som hade med sig Bernhard Foys tredje rockad av Lars Gustafsson
Möjligen påverkades jag av Afrikas nätter, de rytande lejonen i Serengeti, Zanzibars vita stränder och utsikten från tåget mellan Mombasa och Nairobi, men jag minns alla dessa böcker som helt magiska läsupplevelser. Det är klart att alla dessa böcker är väldigt bra i sig själva, men visst gör inramningen sitt till.
Kort sagt, min uppmaning till er alla är att åka till Afrika. Och ta med er en god bok!

Eländigt

Pojkarna resonerar om Pippi Långstrump:
7-åringen: Pippi tar ju aldrig något på allvar, inte ens de värsta faror.
4-åringen: Ja, hon vill bara leka. Det är en eländig flicka ...

Biff á la Orvar

Vi har idag fått lära oss att allt fler unga människor blir förtidspensionärer och att antalet ensamstående föräldrar ökar dramatiskt. Det finns en risk att många barn inom kort kommer att växa upp i fattigdom. De kommer kanske
inte ha mat för dagen.
Samtidigt har vi ett bekymmer med en jättelik grupp nyblivna eller inom kort blivande ålderspensionärer som kostar en massa pengar. Fyrtiotalisterna, Jätteproppen Orvar. Kärt barn har många namn. Detta köttberg skall alltså försörjas av en generation som knappt har råd att föda sig själva och sina barn.

Men då! ... har jag ett anspråkslöst förslag för att hindra jätteproppen Orvar från att bli en börda för sina avkommor eller landet och göra dem nyttiga för allmänheten ...

Fett awesome

Det här måste väl vara årets coolaste video för den som gillar både Adam Tensta och plattformspel. Mina små hiphopare där hemma till exempel. Upp och dansa pojkar, här kommer en tjockt grym låt!


Det dunkelt lästa är det dunkelt förstådda

Försöker att ta mig in i "Kaddish för ett ofött barn" av Imre Kertész, men det är inte det lättaste. Bisatser staplade på varandra och meningar som aldrig tycks ta slut. Där jag ligger på kvällarna och försöker tränga igenom textmassan känns det sagda rätt dunkelt.
Jag har dock svårt att tro att hans resonemang verkligen är så dunkelt tänkt som det verkar. Det är nog jag som läser lite dunkelt. Jag har nog bara för bråttom. Måste tagga ner lite och göra som Herr Larsson när han skulle läsa saga för Herr Larsson så de skulle bli pömsiga och kunna nanna; jag tar om ifrån början.

Julklappstips?

Påven Benedictus XVI blir nu skivartist meddelar SR P1:s Mitt i musiken. På albumet Alma Mater - musik från Vatikanen bidrar han med böner och sånger till Maria, på tyska, franska och latin. Skivan släpps som sig bör lagom till jul för att sprida lite julglädje i samhällets bottenskikt.
För den okänslige lyssnaren bjuds här ett smakprov.

Svartsoppa istället för hjärna

Vad är det med alla rasistiska människor i Skåne egentligen? Svartsoppa istället för hjärna? Gåslever istället för hjärta? Nä skydda alla stackars utsatta flyktingbarn mot dessa vidriga människor och skicka dem till nordligare län istället.

Idéhistorieberättare

För en tid sedan hade vi på vårt kontor uppstart för höstens arbetsplatsträffar. Till vår hjälp hade vi den förträfflige Lasse Eriksson som genomförde sin föreläsning/föreställning "Alla är olika - utom jag".
I både humoristiska och mer allvarsamma ordalag visade han bland annat vilka personliga egenskaper vi värdesätter idag jämfört med hur det var för hundra år sedan. Idag är det till exempel helt rätt att vara individualist medan vi förr i världen skulle vara mer kollektiva.
Vi ikläder oss alla olika roller beroende på vilka sociala sammanhang vi figurerar i. I min roll som pappa förstärker jag vissa av mina egenskaper, medan jag tillsammans med kollegor i ett projektmöte laborerar med en annan uppsättning egenskaper. Projektgruppens bild av mig skiljer sig från mina barns bild. Jag är många fastän en.
Jag kanske själv vill uppfattas på ett visst sätt i en viss situation, och har då en mängd olika egenskaper inom mig som jag kan förstärka eller tona ner tills jag får fram önskad mix och framstår så som jag vill att de andra ska uppfatta mig just då. Men hur ska vi då behandla folk; som vi tror att de är, eller som vi tror att de vill vara? Ja, det är inte lätt att veta alla gånger.
De tekniska förutsättningarna för hur vi umgås har också radikalt förändrats. Det går snabbt och nyanser förloras på vägen. En risk man måste vara medveten om.

På det hela taget är det en väldigt bra föreställning/-läsning. En tankeväckande stund som jag önskar att ni alla kunde ta del av. Dock kräver hans berättande en del av åhöraren. Det gäller att lyssna bortom vitsarna för att hitta den röda tråden. Att inte tappa bort sig bland skrattparoxysmerna. Lyckas man med det är det en ren njutning att lyssna till denne glimrande pitepojke.
Jag avslutar med en typisk erikssonsk ordvändning på tal om teknikutvecklingen:
"I dag mail - i går morse." Det är liksom Lasse Eriksson i ett nötskal.

Lunch i huvudet

Sjuåringen funderar: "Varför heter det eftermiddag? Man har ju inte ätit middag än. Det borde heta efterlunch!"
Detta har han naturligtvis helt rätt i och vad beträffar lunchen så kan han konstatera: "Lunch. Ah! Min favorithögtid!"

historieförfalskning?

Härom dagen hade fyraåringen lektion med sin obildade far. I livfulla ordalag redogjorde han för de lärdomar som han själv helt nyss inhämtat från något kunskapsspäckat TV-program. Han var nybliven expert på riddare.
Vi översköljs ju av information i dagens samhälle och det är svårt att ta till sig alltihop. På samma sätt förhöll det sig med den massiva informationskampanj som jag nu utsattes för. Min arma skalle kunde till sist inte ta emot mer och det var en rätt begränsad mängd riddarkunskap som verkligen fastnade. Två saker fick jag dock med mig:
1: Det finns inga riddare nu för tiden, de levde nämligen på åttiotalet.
2:Ingen av riddarna hade propeller på ryggen, så de kunde inte flyga.

RSS 2.0