För en tid sedan hade vi på vårt kontor uppstart för höstens arbetsplatsträffar. Till vår hjälp hade vi den förträfflige Lasse Eriksson som genomförde sin föreläsning/föreställning "Alla är olika - utom jag".
I både humoristiska och mer allvarsamma ordalag visade han bland annat vilka personliga egenskaper vi värdesätter idag jämfört med hur det var för hundra år sedan. Idag är det till exempel helt rätt att vara individualist medan vi förr i världen skulle vara mer kollektiva.
Vi ikläder oss alla olika roller beroende på vilka sociala sammanhang vi figurerar i. I min roll som pappa förstärker jag vissa av mina egenskaper, medan jag tillsammans med kollegor i ett projektmöte laborerar med en annan uppsättning egenskaper. Projektgruppens bild av mig skiljer sig från mina barns bild. Jag är många fastän en.
Jag kanske själv vill uppfattas på ett visst sätt i en viss situation, och har då en mängd olika egenskaper inom mig som jag kan förstärka eller tona ner tills jag får fram önskad mix och framstår så som jag vill att de andra ska uppfatta mig just då. Men hur ska vi då behandla folk; som vi tror att de är, eller som vi tror att de vill vara? Ja, det är inte lätt att veta alla gånger.
De tekniska förutsättningarna för hur vi umgås har också radikalt förändrats. Det går snabbt och nyanser förloras på vägen. En risk man måste vara medveten om.

På det hela taget är det en väldigt bra föreställning/-läsning. En tankeväckande stund som jag önskar att ni alla kunde ta del av. Dock kräver hans berättande en del av åhöraren. Det gäller att lyssna bortom vitsarna för att hitta den röda tråden. Att inte tappa bort sig bland skrattparoxysmerna. Lyckas man med det är det en ren njutning att lyssna till denne glimrande pitepojke.
Jag avslutar med en typisk erikssonsk ordvändning på tal om teknikutvecklingen:
"I dag mail - i går morse." Det är liksom Lasse Eriksson i ett nötskal.