Det fanns en tid då man tyckte att några smulor i sängen var skitjobbigt. Idag finns det knappt något skönare än att ligga på en spikmatta. Man börjar bli gammal...

Den 24 maj fyller Bob Dylan 70 år. Enär nätet, radio, TV samt tidningar då kommer att vara fyllda av Dylanbiografier och allsköns hyllningar, filmer och musik vill Bråddjups Dylanredaktion redan nu framföra sina gratulationer till farbror Dylan. Det kommer att bli för trångt i etern framåt vårkanten.





Grattis önskar Bråddjup!

När det handlar om pengar tycks vi människor vara beredda att slåss hårt och länge. Idag reagerar Stieg Larssons bror Joakim på Eva Gabrielssons bok "Millennium, Stieg och jag".

På http://moggliden.com/ serverar han "Sanningen om arvet efter Stieg".  I rätt okamratliga ordalag bemöter han i ett antal punkter Evas beskyllningar.

Vi har nog knappast hört det sista i denna fråga.

Redan när jag var liten fanns det Lego, världens bästa leksak, men bitarna nu för tiden ser inte riktigt ut som när jag var liten. Då fanns bitarna i sju-åtta färgvarianter och kanske tio olika storlekar. Det var det hele. Man skulle använda sin fantasi för att foga samman dessa standardiserade klossar till egendesignade fartvidunder, hus eller gubbar. Så funkar det inte riktigt i dag.

I tider av twitter, tajta scheman, pulvermos och ett oavbrutet informationsflöde förväntas våra barn inte ha vare sig tid, energi eller koncentrations-förmåga nog att fritt komponera sina egna Lego-alster. Nej, även Lego ska serveras som halvfabrikat. Nästan färdig-lagat. Bara att skaka om, tillsätta vatten och mikra i ett par minuter. 
Bitarna är inte längre standardiserade utan unika för varje sak som ska tillverkas.







Då vet ni.

"Kokain är överskattat på alla möjliga sätt. En lydig Svenssondrog. Så jag är inte intresserad av den, och har egentligen aldrig tyckt att den var speciellt kul", säger Ola Rapace. Uppenbarligen ska det vara lite tyngre grejer för att han ska tycka att det är kul, att dra en lina kokain är lite väl tamt och mesigt.

Han verkar ju helt körd i huvet. Kanske inte så konstigt att hon Noomi drog.

Mellanlandade några gånger på Idrottsgalan medan jag bläddrade mellan kanalerna i måndags. I år verkade man fokusera på taskig humor och på kvinnor med överarmar som Lou Ferrigno och axlar breda som ladugårdsväggar. Vilka muskelknuttor! Där hade man nog fått ta i med bägge händerna om man skulle ha en chans.

Precis som NSD:s Lina Norberg Juuso känner jag att nivån är så ruggigt låg på de förmenta skämten, att man knappt orkar titta på eländet. Pinsamt är bara förnamnet. Det är likadant med alla direktsända TV-galor som Guldbaggegalan eller Melodifestivalen. Av någon anledning har man fått för sig att det inte går att sända några som helst evenemang utan att försöka skoja till det lite. Något som man alltid gravt misslyckas med dessutom. Nog är det väl bättre att ha roliga manus om man nu ändå inte klarar av att vara allvarlig någon gång?

I dag ska vi ägna några minuter åt en musiker som faktiskt lever och har hälsan. Detta har ju inte alltid varit fallet som ni vet.


Vi lyssnar till tre sånger med denna unikt begåvade kvinna, vilket naturligtvis är alldeles för lite egentligen, men ni kan ju botanisera på Spotify och YouTube så hittar ni fler gobitar. Samtliga dessa klipp är hämtade från konsertfilmen "Night from the Alhambra"

Avlidna musiker verkar vara ett av Bråddjups främsta bloggämnen. Idag ska vi uppmärksamma ytterligare två.
Den förste är Gerry Rafferty som med sin grupp Stealers Wheel hade en hit med Stuck in the Middle With You från 1972:



De flesta kommer dock ihåg Gerry Rafferty för hans monsterhit från 1978; Baker Street med den fantastiska saxofonen. Här i en något förkortad version:



Gerry Rafferty hade stora problem med alkohol och till slut gav levern upp och han dog den 4:e januari 63 år gammal.

Vi ska också uppmärksamma en svensk musiker som gick bort härom dagen; Bo Linné som blev 64 år. På 70-talet spelade Linné med gruppen Contact tillsammans med Lorne deWolfe och Ted Ström. Linnés fiol hördes på många inspelningar på 80-talet med artister som Eldkvarn, Thåström och Marie Fredriksson.
Vi kan lyssna till Contacts största hit; Hon kom över mon:



Linné spelade sedan 1979 med Grus i dojjan. Deras mest bekanta melodi är väl Kaffe utan grädde men vi kan här titta på en inspelning där Linné och Grus i dojjan spelar tillsammans med Linnés gamla kompisar i Contact. Tillsammans framför de Eget blåbärsställe.



Jag ber härmed att få framföra mina Bråddjupt kända tack till herrar Rafferty och Linné för sina bidrag till musiken.

Att man är härligt medelålders är ju ingen nyhet. Det fick jag höra redan när jag var 25. Idag har jag dock fått lära mig något nytt av 8-åringen:
"Alla är ju barn egentligen. Du är ju till exempel farmors och farfars barn fast du har haft din medelålderskris!"

Thank's son. Rub it in...

Precis som gårdagens vinterpratare i P1, Anders Jansson, är även vi i vår familj lätt spelberoende. Detta verkar vara allmänt känt då släkt och vänner i julas förärade oss med ytterligare några nya spel att förlusta oss med.

Gossarna ägnar så stor del av tillvaron som möjligt åt Lego Harry Potter på Wii men ibland gör de besök i den verkliga världen och då kanske de lägger en bricka Junior Sudoku. Jag och hustrun roar oss under tiden med att utmana varandra i ett parti På spåret.

Ibland slumpar det sig så att vi både vill och kan spela tillsammans allihopa, och då passar det bra att självaste tomten gav oss detta nya spel från NE:



Det är en bra form av spelberoende detta och ingenting vi kommer att söka hjälp för. Rekommenderas till alla faktiskt. Analoga sällskapsspel för hela familjen är ett förträffligt sätt att umgås på!

Då vet ni det.