Krävande journalistik
Så, Mikael Persbrandt hade en kompis när han var liten, och var i sin ungdom i USA och bodde hos en kvinna som med nöd och näppe kommer ihåg honom. Spännande? Knappast.
Ingvar Oldsberg är visserligen duktig på att leda lättare underhållningsprogram, men kan det inte få bli seriöst någon gång? Det vore så skönt att åtminstone ibland få bli berörd på allvar. Som när Lasse Holmqvist hade Aina Cederlund som gäst. Sådana möten kommer man ihåg.
Men det kräver lite hederlig journalistik, en programledare med förmågan att ta samtalet ner en bit under ytan. Jag tror att det var just det som gjorde programmet så populärt en gång, att Lasse Holmqvist var så följsam. Det var också den begåvningen hos programledaren som gjorde Michael Parkinsons shower så sevärda. Den förmågan saknar Oldsberg, eller åtminstone begagnar han sig inte av den, och därför saknas nerven. Det berör aldrig, men det är just berörda vi vill bli och det blir man bara om man kommer in under ytan. Ska det bli riktigt bra får nog Fredrik Skavlan ta över. Han har också det som krävs.
Kommentarer
Postat av: cecilia
haha min farmor kollar på det programet det med han ingvar alltså tycker att det är helt sjukt dåligt! det ända som var bra var när dom hade hittat den där tavlan det var faktiskt ganska häftigt :)
hoppas du får en bra dag!
Postat av: Alma
Såg slutet av ett program med den tomma mediefiguren Sven-Goran Eriksen. Där gav Oldsberg verkligen syn för sägen. Avbröt en lite intressant tankegång om vad S-G tyckte var hemskt i världen med en dragspelare och egen falsksång. Makalöst uselt!
Trackback