Denna vilja är hos Egon så stark att det tränger undan alla andra hänsyn. Allt annat är av underordnad betydelse. Inklusive sunt förnuft. Uppblåsta Egon och hans polare sitter där med sina uppblåsta egon och förfogar över pengarna och makten utan att egentligen begripa vad det är de ska göra med det. Och Egon finns överallt.

Uppblåsta Egon var en gång Landstingsråd i Norrbotten och skulle prompt bygga ett monument över sig själv; ett mastodontsjukhus ute på sankmarkerna vid Sunderbyn. Vården på alla andra sjukhus i länet försämrades eller lades ner för att bekosta detta vanvettsbygge, men för Egon och hans nickedockor var huvudsaken att de fick lämna sina fotavtryck i historien.

Vi ser Egon i allehanda styrelserum och nämnder. Talanglös, uppblåst och osäker. Försöker dölja sin osäkerhet genom att tvärsäkert driva igenom sin linje trots att alla argument egentligen talar emot honom. Vill visa att han minsann kan det här med ekonomistyrning och lägger ner en avdelning extra, bara för säkerhets skull.

Nu senast har Egon varit hos mina kära kollegor i Örebro och ska lägga ner deras kontor. Jag föraktar honom djupt.