Godhetens problematik

Vari består godheten? Om man utför goda handlingar, men gör det av egoistiska eller kanske till och med av rent ondskefulla skäl, har man inte då ändå gjort något gott?

Den bok jag just nu läser: Om godhet av Desmond Tutu brottas med denna typ av frågor, och det känns som om fler än jag skulle behöva läsa den just nu. Dessvärre har vi ju i dagarna fått se exempel på att det inte bara är politiker som roffar åt sig allt de orkar utan även en som åtminstone jag har hållt väldigt högt just på grund av hans godhet. Observera att jag inte säger på grund av hans förmenta godhet. Jag anser alltså fortfarande att han är en god människa.

För den som missat det pratar jag alltså om Pär Johansson på Glada Hudikteatern som granskades av Uppdrag granskning på SVT. Enligt programmet ska Pär numera drivas mer av eget vinstintresse än av omsorg för sina adepter. Han har dragit in miljonbelopp på föreläsningar och skådespelarna för nöja sig med en spottstyver. Han ska enligt programmet dessutom ha använt sig av en del märkliga sätt att tillskansa sig pengar.

Jag tänker dock inte ta ifrån honom det faktum att han faktiskt har gett många människor ett helt nytt liv. Människor som i dag törs leva som tidigare bara var åsidosatta och understimulerade. Och jag tror faktiskt att det inte bara är människorna på Glada Hudikteatern som lyfts av honom utan säkert har även många, många andra funktionshindrade runt om i vårt land inspirerats av vad de åstadkommit i Hudik och själva startat teatergrupper eller något annat som de bara vågat drömma om tidigare.

Ja, jag tror faktiskt att hela vårt samhälles syn på dessa människor har förbättrats tack vare honom och detta kan jag inte uppfatta som annat än gott, inte ens om hans fokus numera tycks ha förskjutits till att tjäna så mycket pengar som möjligt.

Och för tydlighetens skull: jag tycker INTE att det goda han gjort ger honom rätt att bete sig hur som helst. Ingen har rätt att roffa åt sig på andras bekostnad, men det finns inte heller några skäl att bedöma en människa enbart efter dennes mindre goda gärningar. Vi är alla lika goda kålsupare. Med betoning på goda. För det är så vi människor är innerst inne. Vi vill hjälpa och stötta varandra, i annat fall hade inte människan som ras kunnat vara så framgångsrik.

Jag tänkte också sådär, att han är nog ändå en schysst person fast allt han gör inte är så genomtänkt, kanske. Och dessutom så undrar jag varför ingen annan märkt att huvudrollsinnehavarna i dessa teatrar och musikaler varit så underbetalda? Det var väl inte Pär Johansson som betalade ut lönerna? Varför tycker ingen att det är konstigt att bakgrundsdansarna får betalt för repetitioner, men inte de som står längst fram?! Och det var väl inte så fel att det var de som klarade av att sjunga på engelska som fick de mest framträdande rollerna i musikalen om Elvis?!

Jag säger bara det; vilken av journalisterna som blivit kända genom Uppdrag granskning drar sig för att ta betalt för sina föreläsningar? Vilken obekant författare som helst tar 5500 kronor för att tala en timme för en skolklass. Typiskt att man inte tål goda männsikor, det ska alltid letas lik id eras garderober, men det är OK för en aktiemäklare att tjäna miljoner på att orsaka hela nationers olycka-vem granskar någonsin dem?



Vet inget om programmet uppdrag granskning men i när de i våras granskade frälsis var de tvugna att misskreditera fräslsis i Sverige genom att intervjua en man som jobbade i ett boståndsprojekt i Malawi och uttryckte den sorgligt vanliga åsikten i Afrika att homosexuella bör avrättas. Märk väl: han var inte medlem i Frälsis!



Granska jurnalister behöver man också göra, de har en stor makt att förstöra andra människors liv och missar ofta chansen att se till att andra får det bättre.



Betalar de journalisterna nu lönen till Glada Hudik-teaterns skådisar?



Som Agnes säger: Varför ska konstnärliga ledare för handikappade betala deras löner ur egen ficka? Betalade Ingmar Bergman Dramaten-skådisarna med sin egen stora förmögenhet?

Nä, det är verkligen att jämföra äpplen och päron. Att han drar in pengar på sina föreläsningar har ju ingenting alls att göra med vad skådespelarna får för ersättning för sin insatser på teatern.

Tyvärr så finns det somliga journalister som har fått för sig att deras arbete går ut på att sprida så mycket dynga som möjligt. Och för det mesta lyckas de med det.

Jo, du skulle höra hur P1 morgon dissade Ann Heberlein häromdagen. Nu är det p2 permanent i bilen.