Vi brukar med emfas hävda att vår 4-åring är söt. Själv har han inte varit helt övertygad.
I går fick vi ett paket på posten innehållande fotografier. Skolfotografen var hos pojkarnas dagmamma för ett par veckor sedan och tog porträttbilder av de små liven, och igår kom så bilderna.
"Titta vilken söt gosse vi har!" utbrast vi föräldrar stolt och visade upp bilderna för 4-åringen.
"Ja, nu ser jag att ni faktiskt har rätt." tillstod 4-åringen. "Jag ÄR söt."

Vi vuxna skulle kanske behöva lära oss att se på oss själva på det viset lite oftare. Med barnens öppna ögon, och oblygt tycka att vi är bra. När vi är det. Ja, eller åtminstone skulle ju alla ni andra kunna se på er själva på det viset ibland. Ni som är söta och duktiga på riktigt ...