Playin' his thang
Hello music lovers!
Under 60-talets sista hälft skapade Steve Cropper tillsammans med polarna Eddie Floyd, Otis Redding och Wilson Picket några av dåtidens stora hitlåtar.
Ja som ni ser blev han ju filmstjärna också den gode mannen. I tidernas roligaste musikfilm dessutom; Blues Brothers. Bröderna Blues hade fått ett uppdrag av Gud; de skulle damma av sitt gamla band igen för att spela ihop pengar till ett barnhem. Efter en något besvärlig övertalningskampanj lyckas de till sist få ihop hela gänget igen för en galaspelning. Tyvärr har inbäddningsfunktionen plockats bort för denna video så jag får länka istället. http://www.youtube.com/watch?v=HCTJeT2i9QU På bas ser vi för övrigt Donald "Duck" Dunn som även basade för Booker T. & the MG:s.
Efter att ha spelat i bakgrunden med alla de stora kanske Cropper tyckte att det var dags att ta ett kliv framåt och själv ställa sig i rampljuset. Redan titeln på soloalbumet Playin' My Thang från 1981 antyder att han kanske var lite less på att bara göra som andra ville. Här titelspåret, Playin' My Thang:
Sedan dess har han så vitt jag vet harvat på som alltid; spelat i studio och turnerat med Booker T. & the MG:s och idkat en hel del välgörenhet. I brittska Mojo Magazine utsågs han 1996 till den främste nu levande gitarristen, endast Jimi Hendrix rankades högre.
Tja, det var väl det hela gissar jag. Nu vet ni.
Som bonus hittade jag förresten denna pärla när jag letade Croppermaterial på tuben. En hyllningskonsert till Bob Dylan där Cropper står i bakgrunden när Eric Clapton mästerligt visar var det så kallade skåpet skall stå. Och minsann ser vi "Duck" Dunn på bas och självaste Booker T. Jones på klaviatur här också. Detta kan inte heller inbäddas så ni får följa länken istället. Take it Slowhand! http://www.youtube.com/watch?v=Pg8sX0E6iqM
Idag ska vi snöa in på en av de mer diskreta giganterna inom populärmusiken de senaste 5 decennierna, en man med svänget inbyggt i muskulaturen på något sätt; Steve Cropper. "Jasså han!?!" kanske ni säger lite ironiskt och rullar med ögonen för att understryka vilket pucko jag är som kommer släpandes med nån helt obskyr existens som ingen känner till. Nå, innan kvällen är över ska jag ha spelat åtminstone några låtar han skrivit som ni känner igen.
Vi börjar med en låt som antagligen spelar en större roll i rockhistorien än vad både du och jag anar; Green Onions, inspelad i nådens år 1962 av den grupp som Cropper nu spelat med i snart 50 år: Booker T. & the MG:s
Under 60-talets sista hälft skapade Steve Cropper tillsammans med polarna Eddie Floyd, Otis Redding och Wilson Picket några av dåtidens stora hitlåtar.
I tur och ordning: Eddie Floyd - Knock on Wood, Otis Redding - Sitting on the Dock of the Bay samt Wilson Picket - In the Midnight Hour.
Can you dig it?!?
Ja som ni ser blev han ju filmstjärna också den gode mannen. I tidernas roligaste musikfilm dessutom; Blues Brothers. Bröderna Blues hade fått ett uppdrag av Gud; de skulle damma av sitt gamla band igen för att spela ihop pengar till ett barnhem. Efter en något besvärlig övertalningskampanj lyckas de till sist få ihop hela gänget igen för en galaspelning. Tyvärr har inbäddningsfunktionen plockats bort för denna video så jag får länka istället. http://www.youtube.com/watch?v=HCTJeT2i9QU På bas ser vi för övrigt Donald "Duck" Dunn som även basade för Booker T. & the MG:s.
Efter att ha spelat i bakgrunden med alla de stora kanske Cropper tyckte att det var dags att ta ett kliv framåt och själv ställa sig i rampljuset. Redan titeln på soloalbumet Playin' My Thang från 1981 antyder att han kanske var lite less på att bara göra som andra ville. Här titelspåret, Playin' My Thang:
Sedan dess har han så vitt jag vet harvat på som alltid; spelat i studio och turnerat med Booker T. & the MG:s och idkat en hel del välgörenhet. I brittska Mojo Magazine utsågs han 1996 till den främste nu levande gitarristen, endast Jimi Hendrix rankades högre.
Tja, det var väl det hela gissar jag. Nu vet ni.
Som bonus hittade jag förresten denna pärla när jag letade Croppermaterial på tuben. En hyllningskonsert till Bob Dylan där Cropper står i bakgrunden när Eric Clapton mästerligt visar var det så kallade skåpet skall stå. Och minsann ser vi "Duck" Dunn på bas och självaste Booker T. Jones på klaviatur här också. Detta kan inte heller inbäddas så ni får följa länken istället. Take it Slowhand! http://www.youtube.com/watch?v=Pg8sX0E6iqM
Kommentarer
Trackback
