Torgny Lindgren, mannen vars stämma är som hummelhonungen ni vet, han kommer ut med en ny bok i september. "Minnen" heter den.

Torgny Lindgren skriver sina minnen, som tillsammans bildar en berättelse. Vad som är sant och har hänt på riktigt kommer läsaren troligen aldrig att få veta. Och det är inte heller poängen. Minnet är som vi vet en högst otillförlitlig källa.

"Du borde skriva dina Minnen, sade förläggaren.
Det kan jag inte, sade jag. Jag har inga minnen.
...
Snart ett halvt sekel har jag försörjt mig på mina inbillningar. De har varit mycket omfattande. Att nu börja kalla dem minnen vore pinsamt.
Författares Minnen är ganska efterfrågade, sade förläggaren och tecknade med pekfingret i luften försäljningsavdelningens grafiska översikt. Jag skulle kunna visa dig försäljningssiffrorna.
Du vet mycket väl, påpekade jag, att jag inte förstår siffror. Jag minns dem inte. Om jag kunnat minnas siffror hade jag inte blivit författare.

Jag ser med stor spänning fram emot att få ta del av Hr. Lindgrens minnen. Oavsett hur dessa har tillkommit lär de erbjuda en magisk läsupplevelse och många smilbandsdragningar.

Om jag själv skulle nedteckna mina minnen någon gång, skulle jag garanterat ge ett visst utrymme åt denna lilla episod som inträffade för ett par år sedan då den store västerbottningen gav mig ett gott råd och visade prov på stor humor.