Avsnoppad
Telefonen ringer och nioåringen svarar: "... hm .... jaha... ja hon är inte hemma nu... Nja, det är ingen idé för hon kommer ändå inte att vara intresserad. Vad det än är. Men du kan ju ringa senare om du absolut vill!"
Det kan inte vara lätt att jobba som telefonförsäljare när till och med de rara små barnen sågar en jäms med fotknölarna...
Ja det är synd om dem! Men man får ju vara tacksam att de slutat med gårdfarihandlare, det måste ha varit värre än telefonförsäljning för båda parter. Jag hade då aldrig kunnat låta bli att bjuda på fika och köpa något av ren barmhärtighet med stackaren som traskat runt med varulager i snö och blåst.
Vi satt och väntade hela kvällen, men vem det än var som ringde, så hörde de aldrig av sig igen. Uppenbarligen gick budskapet hem...
Jag är aldrig otrevlig mot de stackare som jobbar som säljare, men jag är väldigt tydlig med att det bara är rent slöseri med både deras och min tid att fortsätta samtalet, jag kommer ändå inte att ha beställt något när vi lägger på luren.
Gårdfarihandlare förekommer dock fortfarande, men i mer förklädd form. Det är nämligen dina egna vänner och de försöker sälja plastburkar eller kosmetika åt dig vid "homepartys". Och mycket riktigt blir de även bjudna på fika när de kommer...
Ja du har rätt, homeparties är verkligen försåtliga och omöjliga att inte köpa något onödigt på. Tur att mina vänner inte sysslar med sådant.
